March 11, 2009

Yamar hel surah ve



Ene sedev humuusiin chihiig bas jaal jool sootoilgoj baij magadgui. Bi ch helnii mergejilten bish, shidten bish yag tag nariin helj medehgui. Gelee gehdee ooriinhoo bodoj baigaagaa zarim negen sonirhson humuust handaj heden ug bichdeg yumuu gej bodloo.

Hamgiin negdugeert Mongol hun yum bol Mongol helee sain suraa. Ene heliig nasaaraa suraad ch bugdiig n guitsej surahgui n todorhoi. Hel bichgiin erdemted, yaruu nairagchid, uran zohioliin humuus yer n hen ch gesen nasaaraa suraad duusgadaggui baih. Gehdee sonin hevlel, nom zohiol unshaad oilgodog, zov oilgood dugnej tsegnechihdeg baih heregtei. (Manai hel bas jaahan yarvigtai zarimdaa neg ih urt urt oguulber n utga sanaag hoyorduulaad baidag taltai. Tiimerhuu yum bichdeggui baih, yadaj timi yumtai taarlaa gehed aytaihan shig yalgaj salgaad ali boloh zov ilerhiileh gesniig n oilgochihdog baih heregtei bolovuu) Bichihiin huvid ch gesen galzuu hunii odriin temdeglel (manai bagsh nar ingej helehdee ugui ee mon suramgai shuudee, mani metiin hoich uyeiinhnii chihend n honogshtol yanshssan baigaag bodohod) baga saga hiideg baival zugeer baih. Uchir n zarim humuusiin ajild oroh gej bichsen orgodol ed nariig harahad nud halitarch, setgel ovdmoor zuils bichsen baidag l daa. Deer n deed bolovsroltoi, tom tom alban tushaald gorilohoor goridogsod gej baigaa. Yamar teneg n gej bodoj baina uu. Ted nar chin ta nariin ergen toiron duuren baigaa. Bas nad shig Mongol heliig latin usgeer bicheed baih ch ug n zov zuil bish l dee. Gehdee Ugaasaa mongoloor shivehdee taaruu mani met, deer n keyboard deer Mongol useg naagaagui baigaa tul end (Mongold ochood tegsen tegeegui mongolooroo bicheed ehleh uyest tsag zavaaraa bichleguudee mongoloor bichij oruulah bizee) baih heseg hugatsaandaa ingeed argatsaahaas yaahav.

End tend yanzan buriin hel surch baigaa humuus baina l daa. Azias hyatad(goltsuu l mandariniig n uzej baina, mani heted hurteeltei n ch ter yum uu doo, canton heliig n suraad tend ochij ashgiig gargah magadlal baga bolohoor neg ih zovlohgui), yapon, solongos, za tegeed tsaashilbal, vietnam, thai geed yavchihdag bailgui bodvol.
Europoos bol (angli heliig tusad n avch uzne) Oros, German, Frants hamgiin ih tugeemel n baih. Uchir n ajillaj amidrach baigaa humuus nileedgui baigaag bodohod. Gehdee Italy, Spain, magadgui Portugal, Scandinaviin hoig zereg ulsad surdag humuus bas bus baidag bailgui. Enenees iluutei Yapon, Solongos bolon Aziin busad uls ornuudaad surch, ajillaj baigaa humuus nileedgui baigaa baih. Mon suuliin jiluuded minii medehiin turk hel sursan humuus nileedgui baigaa baih. Uchir n Mongol-Turkiin hamtarsan surguuli (bi neg n) togsogchid, tuugeeree damjaad Turked (bi bas neg n) bolovsrol ezemshij baigaa oyutan zaluuchuud nileedgui baigaa. Oyutan surgahaas tsaash yum hiij gavihgui baigaa shig sanagdah yum. Yadaj oyutniihaa toog nemeesei. Dajgui bolovsol olgochihdog gazar baih gej bodood baidgiishde. Tend hagas bolovsorson tomsnii huvid.

Delhiin busad uls ornii tuhaid sain medehgui yum. Arabiin ornuud, Afrikiin ornuud, Omnod Amerik geed l. Odoohonoo chadal muutai manai ulsiin hariltsaa holboo ter zugruu surhii hogjij gavihgui bailgui. Ted nar l oorsdoo naashaa gehgui l bol (Gehdee gants zergiin hun ter heliig medej baival manai ulsad heregtei l yumdaa. Arab heliig dajgui surchihval ch nasaaraa ideh hooltoi baih shuu ;) Nemj helehed talhnii ch batalgaa bish, nileen tansag hoolon deer buuj magadgui shuu)
Yamartaa l nadtai uulzsan tov Amerikiin naiz nar chi minii amidraldaa harsan hamgiin anhnii Mongol, zarim n ch bur "Bi Taiwanaas yavaad dahij ene haviar irehgui bol suuliinh n ch baij magad" geh metchihlen (bi bas nogoo hediigee tsaashluulaad) neg negneeree toglotsgoodog yum. Brasil, Chile-r aylj baigaa manai naizad ch gesen nadtai oiroltsoo zuil tohioldoj baigaa surag baisan. Neg iimerhuu zuiltei taarahaar, nogoo electro hogjmiig Mongold taniulsan, manai arvan jiliin (aygui baharhav :D ) delhiigeer aylaad baidag neg zaluu baidag daa. Ter sanaand ordog yum. Bas l olon aaviin huugiin hiij chadaaguig hiij baigaa nohor gej bodood nileed hundeldgiin shuu. Mongotei baisan bol aylald n heden zoos ch gesen handivlamaar l baidag yum. Sonirhson humuus www.amai.mn ees harna biz. Odoo Europed yavj baigaan baina.) Yeronhiidoo manaihnii helnii tarhalt minii oilgoltoor neg iimerhuu baih shig baina.

Odoo undsen sedevtee oryo. Delhii niitiin hamgiin chuhal hel bol yahiin argagui angli hel. Hyatad hel chuhal bolj baigaa, oros hel hedii chuhal ch gesen onoogiin nohtsold hamgiin chuhal hel angli hel. Uchir n hyatad heliig hereglej ashiglaj surdag boloh hurtel odii. Mash yarvigtai hel shig baigaa yum. Yalanguya unshih bichih hurtel. Yarih ch yahav tiim ch hetsuu bish shig baigaa yum. Surah gej surtei oroldoo ch gui l dee, gehdee l baigaa baidal n angli heltei ch zuirleheergui yum shig baigaa yum. Tegeed ch hyatad hel deer website ed nar n angli hel shig tugeemel baij chaddag esehiig medehgui yum. Bi ooroo uhaj uzeegui ch gesen orosoor baigaa buh l materialiaas goltsuu mongo nehdeg gej sonsson. Harin angliar bol sain haival odoogiin baidlaar olj chadaagui material gej alga l baih shig bn. (Ter n ch yu yum be gehdee yamar ch baisan 1 ch nom online zahialj hudaldaj avaaguig ihenhiig n yaj iij baigaad haigaad olood avch bolood baigaag bodohod. Uunees tsaashiig n odoogoor haij uzeegui baina.)
Ternees gadna Oros, Hyatadaas oor ulsad taaraldsan zahiin 1 orostoi esvel hyatadtai oros, hyatad heliig n medhgui bol angliar haritschihna shuu. Ooroor helbel nutgaasaa garah hemjeend ochchihson nohduud bol angliar yaridag bolood garah magadlal ondor yumuu daa. Oros Hyatadiig ch bolii busad buh ulsuudtai ene heleer yariltsaj oilgoltsoj bolno. Iim ch uchraas hamgiin negdugeert surah shaardlagatai, bolohgui l bol bolohgui hel bol angli hel. Yapond, Orosod, Turked togsson humuusees ch gesen ajild orohod yamar hel medeh uu gej asuugaad tuhaiin ornii heliig medeh ch baisan, angli helgui bol anket n daraagiin eeljind tavigdana.

Daraagiin chuhal hel bol onoogiin nohtsold hyatad hel bolj baina. Oros ch gesen chuhal baih gehdee minii bodloor hyatad arai chuhal bolj baigaa baih. Anagaah hogjoogui manai ulsad emnelegt uzuuleh geed l hyatad ruu tsuvj baina. Ahuin baraanii importiin ihenhi huviig manai urd horsh l hangaj baina. Ene met jijighen hirnee tom hariltsaa tuuntei uyaldan garch ireh shaardlagiin daguu hyatad hel mon chuhal bolj baina.

Ediin zasag, uls tor, delhiin tavtsand ergen noyorhloo togtooj ehelsen, manai usliin shatahuunii zah zeeliig gantsaaraa shahuu ezeldeg, tuuhiin huvid bagagui hor hohirol uchruulsan ch gesen manai ulsiin tusgaar togtnol, buren erht baidal geh met olon asuudald hamgiin gol noloo uzuulsen, uzuulj baigaa, uzuulj ch baih Oros ah nariin hel ch bas chuhal. Zarimdaa end tendhiin blog, yanz buriin medeenii ard bichdeg setgegdluudiig hardag yum. Neg l ih Oros Hyatadiig uzen yadaj muulsan, hogiin orosuud, zavaan hyatad, bugdiig alna ustgana ene ter gesen zuil bishgui l unshdag l daa. Onigoon deer gardag daa, chukcha hyatadtai baildah geed ... Hyataad buuj manaih hoyor say huntei armitai, hamgin suuliin uyeiin tehnolgiin ololttoi zer zevsegtei, tanaih buuj og gehed , chukcha bodlogshrood suuchihdag. Hyataduud yaj buuj ogohoo bodoj baina getel nohduud harin 2 say huniig alchihaad daraa n haana, yaj bulahaa bodoj baidag shig ... alaad ch bulj diilehgui tom gurnii tuhai yaritsgaaj baij yamar ch ih yum yarih durtai yiin. Tiimerhuu nohduud Baabariin "XXr zuunii Mongolchuud Nuudel Suudal" nomiig neg unshaadhaasai. Zarim humuus Baabariin tuhai ih margaj sain muu heldeg ch gesen mongolchuudad nomoo unshuulj noloolj chadsan bogood nom n ch gesen logik uyaldaa saitai sain nom bolson gej huvidaa dugnedgiin huvid (unshaagui baigaa humuust, unshsan humuus ch gesen uye uye gargaj harj baihad) unshaarai gej zovlochihyo. Tegeed ch negen tsagt Orosiin aldart tsergiin janjin Suvorov Turegtei baildaj baihdaa heliig n surch turguudiig sudalj baisan baidag yum. Tegj l ih uzen yadaad baigaan bol ter uzen yadsan daisan hyataduudiinhaa heliig sudlaad tend tegj baina, end ingej baina geed sohor munhag baigaa ard tumenee medeelleer hangah, avch heregjuulj baigaa uil hodolgoond n hariu bodlogo, tolovlogoo bolovsruulj baihaa bod. Yer n bol tuilshramtgai Mongolchuuddaa handaad helehed jaahan bodit (realistic) baitsgaaya.
Mongold baigaa haytaduud orosuud davarlaa oodorloo gej baigaa oorsdoo barilgiig n orood surchih, barilgiin material hulgailahaa bolichih, tegvel barilga bariulahiin tuld Mongoliin tor hyatadaas ajillah huch avahaa bolih bailgui. (Gehdee toriin bodlogod ch buruu baigaag uguisgehgui shuu, hamag zaluuchuudaa solongos ruu gargachihaad orond n hyataduud avchraad, tegsend orvol tehnik mergejliin surguuliudiinhaa surgaltiig demjmeer yum) Za ingeed angli helnii daraah hamgiin chuhal 2 hel bol yah argagui hyatad bolon oros hel yum.

Uunii daraagaar delhiid tanigdsan baigaagaa batatgah gants arga n busad uls ornuudtai hariltsaagaa togtmol idevhitei bailgaj tendhiin hogjil devshil zergiig eh orniihoo horson deer tsetsegluuleh. Ingehiin tuld tend yu bolood baigaag medeh hereg garna. Uunii tuld heliig n ch surch taarna. Hediigeer ihenhi hogjchihson tomoohon ulsuud ch gesen oorsdiinhoo tuhai buh zuiliig angli deer gargaad tavichihaj baigaa ch gesen tuhain heliig surahad iluudne uu l gehees dutahgui baih. Bagaar bodohod l germanaar, frantsaar yarij reklamd l daa ooriigoo. Medehgui humuusiin hajuud bas l bardam biz :) Tegeed alivaa helnii saihniig surch baij, ter orchintoi, soyoltoi taniltsaj baij medne. Oroldood uzehgui yu. Medeej hereg Europiin tomoohon hogjiltei ulsuudiin heltei ach holbogdliin huvid bagadahgui hel gevel Yapon, Solongos. Yapon uls suuliin heden jil ediin zasgiin huvid hogjihoo bolichihson. Mon urgeljiin monh gazar nutag haij, yapon undestnee tejeeh (taraah, suurishuulah geh met bodlogo barij baidag uls. Delhiin dain bolgond l Yapon oroltschihson tegeed songoltoo buruu hiidgees bolj dandaa yalagdal huleej baidag bizdee. Yamar azaar delhiin tomoohon gurnuud hoorondoo tentsuu huchtei huvaagdaj "zodoldotsgoodog" yum. Tegdeggui baisan bol onoodor ta bid nar Mongol ulsiin passport bariad yavahgui baih baisan baij magadgui shuu. Onoogiin Mongol ulsiin hiliin hyazgaar yaj togtson tuhai sanaa onoo baina uu ta buhend? Baabar ahiin helsneer bol Yapon Oros 2 ah nar yarij baigaad l zurchihsan gesen shuu. Barimttai helsniig unshaad bi ch bas unemshsen l dee.)
Yer n bol naran ulsiin nohduud asar ih uhaantai gurger, yer n "zevuun" humuus ter humuusees surah zuil ih bii shuu. Ter orond sursan humuus ch gesen ih sain bolovsordog baih. Solongos uls suuliin heden jil tehnologiin hogjiliig jinhen uzuulj buhii l talaaraa Naran ulstai orsolddog bolj ehellee. (Samsung, LG,Hyuandai. KIA geed l) Hogjihiin hireer tend amidral ch bas "changarch" baigaa baij taaraa. Oiriin ireedui geltgui holiin ireeduid ch gesen manai ulstai ih "oirtoh" ene ulsiin heliig surch baigaa humuus ch gesen zov songolt hiij baigaa baih. Ugaasaa manai ihenhi zaluuchuud ajilchin huchin bolood "achigdchihsan" ireed ch hankook hool uguilj, sujug sanadag bolchihson irdeg bailgui. Ene met shaltgaanaas ehleed l ...

Uunees tsaashhiig n helj medehgui yum. Sanaa onoo baigaa humuus urgeljluuleed bichij bolno shuu. Tegeed sanaa onoogoo ner ustaigaa yavuulbal nertei ustai (zurgaa ilgeevel zuragtai chin niitelne shuu ;) :P )

No comments: