March 11, 2009

Yaj hel surah ve

Yamar hel surah tuhai jaahan heregtei hereggui haduursan, haduuraaguin hoorond 1 yum bichseniihee daraa tovchhoon, heliig herhen surah ve gedeg asuudliig jaahan hondoh gej oroldyo.

Bi ooroo hel medehgui shaham amitan l daa. Haltar hultar hel gej baidag bol minii heliig l heleh baih. Mongolooroo arai neg donguur baij magadgui yum. Turked 4 jil sursan ch gesen gavitai bolj chadaagui gej huvidaa bodoj baina. Angliar ch gesen dee teruuhen tendee 1 jaahan yum oroldohchoo bolj surahchaa aydsan gehuu dee. Gehdee yaahav orgui humuusiig bodohod hudal unen jaahan orolddog bolchihsonii huvid ter heddee handaad jaahan yum heleh gej oroldyo.

Turk heliig bol yaahav nutagt n ochij sursnii huvid odor shonogui sonsood yariad baihaar surahad asuudal baga bailaa. Tegeed ch helnii garal uuslin huvid ural-altain helnii angilald ordog tul durmiin huvid yalgaa baihgui bogood mongolooroo bodood turkeer yariad baij bolohoor. Undsendee ugiin bayalag l heregtei.

Harin angli, oros bol tiim bish. Busad n chuham yamariig medehgui yum. Argo biluu "ih medeh", ternees asuuval helj ogoh biz :)))

Ingeed ooriinhoo hel surahchaa aydsan arguudiig ta buhend sonirhuulya. Hel surah hamgiin sain arga bol medeej deer bichsenchlen amid orchind oroh. Tegeed chadahgui ch gesen ali boloh olon huntei chadhiinhaa hireer "chalchih" medeej hereg durmiig n surah bichgees "davhar surah".

Ihenhi huuhduuded (humuust) ingeh bolomj baihgui l dee. Tiimees tednii hel surah hamgiin sain arga bol ali boloh baga nasnaasaa ehleed duu duulah. Ingesneer tanii helleg tsevershine. Solgoi hoolootoi humuus duulaad baihaar zugeer bolchdogiin bnlee shuu :) Ugiig yaj zov duuddagiig medej avna. Bi angli heliig Mongold sursan, gehdee bagaasaa duu dagaj duuldag baisnii huvid hellegiin huvid harin haa ch gologddoggui bolson, manai angiin naiz nar ch gesen duu duuldgiinhaa huchind bugdeeree tseverhen hellegtei bolson shuu. Tiimees ch uuniig batlagdsan arga geed oilgochihoj bolno. Medeej zarim neg ugiig buruu zoruu unshih, duudah asuudal mer ser garalgui l yaahav. Gehdee l modon heltei tuk tak hiisnees buruu duudchihaad daraagiinh n udaa zaschihsan deer. Ternees gadna duu duulaad ehleheer togtoohin tuld orchuulna. Ingesneer ugiin bayalagtai zeregtseed durem surch ehlene. Ihenhi duun deer oguulberiig hamgiin evteihen helbereer oruulsan baidag. (Hip hop duunuudiig medehgui yum, angli hel surna geed hip hop duutai esvel trance aynuudtai tsagaa nohtsoovol demii bizdee. tsagiin garz biz) Za ingeed baga bagaar chih zadraad ug "barij avdag" (bugdiig n oilgohgui ch gesen meddeg ugee sonsood yalgaj tanidag boloh) bolchihvol TV uzej ehlehed gemgui baih. Aziin MTV (VJ n angliar yarij baigaa bol shuu dee) bol sain songolt. Medeej ajilladag humuus odoo MTV uzeed suuh tsag oldohgui biz. Tiimees negent ta nariin vagon hodolchihson bol duu nartaa zahiad sain helehiig bodooroi. Bi zuragtaar garch baigaa VJ uudiin heleh yarihiig dagaj heleh gej hogoo chirdeg baij bilee. Gehdee etssiin dundee Aziud l angliar yarij baigaa bolohoor oilgohod haritsangui amarhan baidag baisan yum.
Za ingeed uunii daraachaar kino l uzeed baidag baihdaa. Tegeed kino hangalttai uzeed oilgood ehelvel medee uz.
Uunii zeregtsee bur suraltsaj ehleheesee uran zohioliin hyalbarshuulsan nom (Penguin reader geed 1 nomnuud baidag daa, aihtar aihtar tom tom zohioluudiig hyalbarchlaad, jijigchleed gargachihsan baidag tul unshihad ch gesen sonirholtoi) unshij baih, yavaa yavaandaa sonin garchigladag bolchih heregtei baihshuu. Za ene zovlogoonii zarim neg heseg n medeej huuhduuded zoriulsan heseg baisan. Huuhed nasnaasaa ongorson ulsuud neg bol hel surahad zartsuulj baigaa tsagaa yaj iigeed ihesgeh ugui bol ooriinhoo meddeg argaar l helniihee tuvshing saijruulahiig boddog baihdaa.

Hudlaa yarihgui, onoodor ch gesen bi soning unshaad bugdiig n oilgodoggui, oilgoh ch boloogui, uchir n unshaad baidaggui bolhoor. Kinog ch gesen yalgaagui. 1 helts ug ugui bol zuir tsetsen ug orood irvel oilgohgui. Angli accentiig ch hed hed sonsoj baij oilgodog zarimdaa. Gehdee yamar ch baisan hicheeliinhee heden nomiig unshaad, lektsee sonsood 80-aas dooshgui %-tai oilgohtoigoo bolchihson bolohoor baga zereg setgel amarchihaad baigaa yum. Gehdee l chamlasaar ... Arga ch gui biz. Medehgui yum chin.
Medeh tusam medehguigee mederdeg ertnii grekiin 1 nohriin ug sanagdaad baidag yum. (Sokrat ch biluu, Platon ch biluu yag odoo sanadaggui)

Yamar ch zuild hedii hemjeenii tsag zarna todii hemjeenii l ur ogooj ogno. Hel ch gesen yalgaagui.

za tegeed amjitl husye.

Say manai hicheel deer 1 video uzuulj baina. "Did you know" geed youtube deerees haigaad uzeerei. Ih l goy video baina. Hicheeliin turshid blog deeree setgegdel bichij suugaa (inge gej zovlohgui l dee, gehdee zarimdaa zarim negen hicheel heterhii uitgartai baih n bii, tegeed ch tegsen tegeegui nomiig n unshij oilgoh shaardlagatai bolohoor. Tiimees ter tsagtaa oortoo setgeld hangaluun ajilaa hiigeed magadgui ene bichlegiig sonirhon unshih humuust zoriulaad ... ) namaig lav barag hicheeliin sedevt tataad oruulchih shahlaa.

374 comments:

«Oldest   ‹Older   401 – 374 of 374
«Oldest ‹Older   401 – 374 of 374   Newer› Newest»